Tre löpteknikkorrigeringar för symtomfri löpning

På Elitrehab jobbar vi tillsammans med Qualisys och löpcoach Peter Fröberg med att se till att du har ett så optimalt löpsteg som möjligt för att du skall skada dig mindre och få en bättre löpkänsla och prestation. Vi filmar, ger feedback och lägger upp program för löpskolning och kompletterande löpfys.

Ett bra löpsteg handlar om att du har förståelse för hur du skall springa och att du har de fysiska förutsättningarna som krävs för att du skall kunna hålla tekniken. Man behöver träna båda delar för att lösa ett ”nytt” steg…både löpteknik med feedback och ett specifikt styrkeprogram. MEN, vissa saker kan man pröva lite själv och det kan man ibland komma ganska långt på.

1. Om man känner av knä- eller underbenssmärta i samband med löpning är en enkel och första åtgärd att se över sin kadens. Genom att stegra löpstegsfrekvens kan man minska den vertikala kraften på kroppen under löpsteget och det kan ibland räcka för att kunna springa utan känningar. Räkna hur många steg du har per minut. Summan skall ligga någonstans i närheten av 180 steg/minut. Börja med att stegra 10% med hjälp av en metronom eller en låtlista med rätt bpm.

 

2. Underbenssmärta är ett vanligt bekymmer för löpare som kan förbättras genom att göra justeringar i löpsteget. Man har sett ett samband med underbenssmärta och att man landar på hälen med isättning av foten framför kroppen. Därför behöver man få in foten mer under sig i landningen samt minska löpstegets längd. Många gånger ser vi löpare hos oss som har ett längre löpsteg på bara ena sidan. Den sidan där symtomen sitter.

3. Knäsmärta är den vanligaste överbelastningsskadan hos löpare. Här finns ett sambandmellan att man tappar höften i landningen och blir ”hängande” på höften istället för en snabb återfjädring vidare i löpsteget. Det här är dessvärre inte lätt åtgärdat utan kräver ett successivt stegrat träningsprogram med fokus på att stärka upp uthållighet och motorisk kontroll runt höft och bål samt under en period regelbunden feedback på löpteknik.

Så, börja med att kolla av din kadens och få in steget under kroppen. Löser det inte dina bekymmer är du välkommen att höra av dig.

Lycka till med din löpning!

Elitrehab har ordet…knäböj i skogen?

Följer man träningsinriktad media kan  man just nu ta del av en rad tips och inspiration till att komplettera sin löp- och cykelträning med styrketräning utomhus. Det skall göras utfallssteg på fotbollsplaner och knäböjas mot stubbar i skogen. Det är en jättefin tanke, det tycker vi med. Vi älskar utomhusträning och försöker så ofta tid och möjlighet ta med våra kunder ut för att träna löpteknikträning eller dyl. MEN när kommer till styrketräning behöver vi öppna era ögon för vad det handlar om…egentligen. Eftersom vi vet att ni har fullt upp i era agendor och behöver lägga tid på saker som gör skillnad

Styrketräning gör vi i syfte att överbelasta kroppen för att vi på så sätt skall stimulera den till att anpassa sig till den ökade belastningen genom att bli starkare, snabbare eller uthålligare.

Hur gör vi för att skapa överbelastning? Jo, genom att välja en belastning i den övning vi skall göra som vi maximalt klarar av att utföra 6-15 repetitioner med. Du skall efter avslutad övning vara så trött i muskeln att du behöver vila dig 1-2 minuter för att kunna upprepa samma övning med samma belastning en gång till.

Det är få av dem som tränar på en hyfsad nivå i löpning, cykling, triathlon eller swimrun som får en till en ”overload” i muskeln av att belasta sig endast med kroppsvikten. Det behövs en yttre belastning i form av skivstång eller dylikt.

Hos oss på Elitrehab anpassar vi styrketräningen efter olika faser i rehabiliteringen och beroende på hur nära man kommer att vara återställd tränar man med olika tunga vikter och olika många upprepningar. I början handlar det om att vänja den skadade vävnaden vid att belastas. Då tränar man lättare, oftare och med fler repetitioner. I den sista fasen tränar man mer idrottsspecifikt, mer sällan, tyngre och explosivt.

Lite på samma sätt lägger vi också upp styrketräningen efter säsongen. Efter avslutad tävlingssäsong handlar det om att börja bygga upp kroppen igen med lättare vikter, mer fokus på teknik och bristande funktioner. Successivt lägger vi på mer belastning för att förbereda kroppen för tyngre träning. Och nu när säsongen med lopp och tävlingar snart är igång handlar det om att träna styrka med kvalitet, fokus och färre pass per vecka men där intensiteten och explosiviteten är hög för att bibehålla det man byggt upp. Men att börja göra 100 sit-ups i någon park efter löpningen är INTE det man skall lägga sin tid på.

För dem som tränar några gånger i veckan för att hålla igång kroppen och må bra är utomhusstyrka med kroppsvikt absolut ett jättefint alternativ. Fortsätt med det, toppen!Men för prestationsutveckling hos idrottare och elitmotionärer så behöver man hugga tag i en ordentlig skivstång för att det skall hända något.

Det skall synas på din tallrik…

I måndags hade vi författaren till boken ”maten bakom resultaten” Linda Bakkman hos oss, nyss hemkommen från OS, för att prata kost och träning specifikt för uthållighetsidrottare. Anledningen till att vi bett Linda komma till oss är att vi ser att en stor del av de atleter vi träffar är osäkra på hur dom skall äta. För att få ut maximalt av sin träning och för att undvika att skada sig behöver man ha ett mer medvetet tänk kring sitt kostintag.

– Det skall synas på din tallrik vad  du har för målsättning med din träning, säger Linda. Att som idrottare på hög nivå vara rädd för att äta kolhydrater eller undvika frukt för att man inte vill gå upp i vikt av sockret är helt tokigt. De rekommendationer som finns i samhället för en lågaktiv normalbefolkning gäller inte för idrottare som tränar för att prestera.

BUDSKAP ATT TA MED SIG

1. Med rätt kost får du rätt förutsättningar för att få ut maximalt av din träning. Du bygger upp kroppen istället för att bryta ned den.
En god kosthållning ger energi till hård träning. Den gör att du kan upprätthålla fokus och en god teknik hela träningspasset. Med en god kosthållning påskyndar du återhämtningen, du kan förändra din kroppssammansättning och minska risken för överträning, skador och infektioner.
Du bör ha en långsiktig plan med din kost men också en kortsiktig. Vad skall du träna i eftermiddag? Är det återhämtningspass eller hög intensitet? När är passet? Tre timmar innan träning börjar uppladdningen för att kunna träna som du vill. Och det du lägger på din tallrik kommer att påverka…

2. Precis som du planerar din träning behöver du planera din kost om du vill utvecklas i din kapacitet och prestationsförmåga

Basen i ditt näringsintag skall vara att du får i dig tillräckligt med energi. Därefter kan du börja fundera på hur fördelningen ser ut och vad energin kommer ifrån. Sedan är det viktigt att tänka på timingen i kosten. Och sist eventuella kosttillskott. Men då skall alla andra förutsättningar vara uppfyllda först. Annars är det som att börja sandpappra innan man sågar, säger Linda.

3. Behövs kolhydrater?
Här pågår en debatt med olika meningsskiljaktigheter. Men det vi kan konstatera är att kolhydrater är det mest högoktaniga bränslet. Med tillgängliga kolhydrater kan du ligga på en högre intensitet i din träning/prestation.

Men kolhydraterna räcker bara ca 90 min. Därefter måste du tillföra energi eller räkna med att gå ned på en lägre intensitet. Efter 90 min börjar kroppen använda fett som energikälla vilket kräver mer syreförbrukning, det blir jobbigare och intensiteten sjunker

För att hålla intensiteten uppe under en längre nivå än 90 min behöver vi:

– lära kroppen att använda fett som bränsle på en högre intensitet

– lära kroppen att tillföra kolhydrater under tävling

Om man vill träna kroppen på att använda mer fett som energikälla kan man äta en kost med lite mindre kolhydrater och försöka träna på samma intensitet. Det man skall vara medveten om är att att det kräver mer av kroppen, fler katabola (nedbrytande hormoner bildas), risken för infektion ökar, uppbyggnad av muskelmassa påverkas. Därför skall man inte göra det för ofta samt ha en genomtänkt strategi.

Vi behöver som idrottare 5-8 g kolhydrater/kg/dag

Direkt efter träning behöver vi 1g kolhydrater/kg

 

4. Tillför kolhydrater efter träning
– om du tränat ett hårt pass på 40 min eller mer och skall träna ytterligare ett pass på samma dag är det viktigt att du så snabbt som möjligt efter avslutat pass fyller på med kolhydrater. Detta för att kunna träna på en bra intensitet i nästa pass. Är inte passet förrän nästa dag kommer kolhydratförråden var påfyllda oavsett när du intar kolhydraterna.

5. Tillför proteiner efter träning
– få personer som äter för lite proteiner. Däremot är det många som fördelar intaget av proteiner under dagen felaktigt. Stora portioner vid få tillfällen. Bäst effekt har vi om vi får i oss ca 20 gram var tredje timma.

Vi behöver få i oss 0.3 g/kg kroppsvikt och dag

Bra proteinkällor: Ägg, kvarg, yoghurt. Tänk på att även om mjölk marknadsförs som en bra proteinkälla är det bara 3.5 g protein i en hel liter. Ännu mindre i mjölk från havre och kokos.

6. Smått och gott
– Alkohol gör att vi förbränner den energin först. Sparar på annan förbränning av tex fett.

– Vi tolererar socker bättre om vi är tränade dvs blodsockerkurvan påverkas inte lika kraftigt.

– Man bör tillföra kroppen långsamma kolhydrater för att inte få en så brant blodsockerkurva. Tänk på att mörkt bröd är inte samma som grovt bröd. Lingongrova är ett av Sveriges bäst säljande bröd. Många tror att det är ett mörkt och nyttigt bröd men det som gör just Lingongrova mörkt är mörk sirap, inte grovt mjöl med långsam energi.

Elitrehab tackar Linda för denna gången och hoppas se henne snart i Göteborg igen!

Workshop – utvecklas som löpare!

Workshop med Peter Fröberg och Marie Larsson. Lär dig mer om hur löpfunktion och teknik påverkar din löpförmåga och hur du med enkla medel kan bli en starkare, snabbare och mer skadefri löpare. Kom väl förberedd för löpsäsong 2018!
NÄR: Onsdag 14/3 18-20
VAR: Qualisys lokaler Övre Kvarbergsgatan 2
ANMÄLAN TILL: info@elitrehab.com
KOSTNAD: 300:-

TIPS FRÅN FYSION…

Äntligen har vintern kommit till Göteborg. Kallare, ljusare men också ett väldigt mycket hårdare underlag för de som är ute och löptränar. Vi märker just nu en ökad tillströmning på Elitrehab av kunder med överbelastningsbesvär och smärta från vader, knäleder, fotleder osv. Det rör sig ofta om en led som redan från start fungerar sämre. Det kan vara att man har en artros i knät eller en menisk som inte är optimal. Med ett hårt underlag och skor med hård sula som är gjorda för att bita sig fast i halt underlag ökar belastningen på leden. Springer man då samma sträcka som man brukar ökar risken för att kroppen ger sig till känna…ofta med smärta och svullnad.

Det vi vill tipsa om är att, för att förebygga ökade besvär, se till att om möjligt välja ett mjukare underlag (lös snö istället för packad is). Välj skor som har bra dämpning och ta asfaltsrundan istället för isbanan i skogen. Värm upp ordentligt! Mer kyla kräver längre uppvärmning för att leder och muskler skall vara redo för träning. Använd eventuellt ett skydd/en ortos för din led så att den får lite extra värme och support i kylan.

Lycka till!!!

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

En riktigt God Jul och Gott Nytt År önskar Elitrehab. Vi hoppas du får en skön helg och tar hand om dig med god och bra mat, skön återhämtning och lagom med träning.

Löpare – kom ihåg att hoppträna för att utveckla din plyometriska kapacitet.

Du har säkert noterat personer som springer där det ser väldigt lätt ut. De fjädrar fram som studsbollar i löpspåret och verkar helt oberörda av tyngdkraften. Detta är självklart en samverkan av flera faktorer men en av dem är att de använder sig av senornas elasticitet mer än musklernas kraftutveckling att springa på.

Kan du springa mer på elasticitet än muskelkraft konsumerar du mindre syre. Det blir lättare att springa och din tid till uttröttning på en submaximal belastning blir längre.

Vi vet att du som medveten löpare är igång med din uppbyggande styrketräning inför säsongen – nu vill vi slå ett slag för hoppträningen och utvecklingen av plyometrisk kapacitet också. Perfekt att kombinera ihop med styrketräningen när du ändå är på gymmet.

Vad är plyometri?
Man kan säga att plyometri är ”gummibollskapaciteten” i kroppen dvs att du kan bromsa in en kraft och sedan fjädra tillbaka.
När man landar i löpsteget bromsar musklerna kring vristen knät och höften rörelsen nedåt sk excentrisk muskelkraft. Musklerna jobbar under förlängning. Ju snabbare rörelsen nedåt kan bromsas desto mindre kommer vi att sjunka ihop i löpsteget och desto snabbare kommer vi vidare till nästa fas när man ”trycker ifrån” uppåt framåt i löpsteget. Här jobbar musklerna under förkortning sk koncentriskt muskelarbete.
Plyometriskt muskelarbete består av den snabba växlingen mellan excentriskt och koncentriskt muskelarbete sk stretch-shortening cykeln (SSC).

Under den excentriska fasen i SSC lagras det energi i de elastiska komponenterna i senan som går genom hela muskeln. Energin används sedan under den koncentriska fasen. Senan fungerar som ett gummiband som efter en förlängning fjädrar tillbaka till sin ursprungslängd. Den här funktionen hos senor använder kroppen för att spara musklerna. Man säger att man springer på elasticitet istället för muskelkraft

I varje löpsteg lagras det energi i hälsenan under det att man bromsar in mot markensom sedan används under take-off. Kan man använda sig av SSC i högre grad än muskelarbete kan man spara syre eftersom musklerna behöver syre för att utveckla kraft. Det är så man kan förbättra sin löpekonomi

Hur förbättrar man sin plyometriska kapcitet?
En stark och styv sena kan lagra mer energi under landningen. Därför behöver man träna senan genom
1. Styrketräning tex tåhävningar
2. Excentrisk overload – Med plyometrisk träning dvs hoppträning.

Kort landningstid
Ju längre foten är i kontakt med marken desto mindre blir den kvarstående elastiska energin som kan frigöras under take-off. Därför är det viktigt att träna på att ha en kort kontakttid i den plyometriska träningen
För att kunna träna detta på rätt sätt är det viktigt att inte börja på för hög nivå i sin hoppträning. Överstiger belastningen krafterna du är van vid från löpningen kommer det bara innebära att du gör din träning med längre kontakttid och inte uppnår rätt effekt av träningen

Se över löptekniken
För att kunna använda sig av den elastiska energin från senan är det viktigt med en kort landningstid eftersom den elastiska energin försvinner mer ju längre foten är i underlaget. Därför är det viktigt att också se över löptekniken för att bättre kunna använda sig av SSC.
– Landar man med hälisättning framför kroppen
– Låg kadens
– Låg hastighet

Träna på att jobba med förspänning
För en kort landningstid är det viktigt att skapa förspänning i systemet. Det gör att reaktionen från inbromsning till aktivitet går snabbare. Det är lite samma du kan tänka om du skall bogsera en bil. Har du en slak lina tar det längre tid innan bilen följer med på släpet än om du har den uppsträckt från början.
För att innan markkontakten producera förspänning i systemet
1. Spänn upp foten innan markkontakt
2. Se till att ha en korrekt position av bäckenet. Sjunker du ned i höften vid landning sk hip-drop (ffa vid ettbenshopp) får du en längre markkontakt

Vad skall man tänka på vid plyometrisk träning?
1. Plyometrisk träning ställer höga krav på kroppen. Därför är det viktigt att vara skadefri när man inleder sin träning.

2. Om man inte har tränat sedan tidigare bör plyometrisk träning föregås av styrketräning för att öka hållastgeten hos vävnaderna i kroppen

3. Teknik kommer först. Kan man inte landa med fot, knä och höft i linje bör man träna på det innan man bygger på med fler hopp eller högre hopphöjd. Utan rätt teknik är det svårt att nå hela vägen. Därför bör man alltid lägga grunden först.

4. Sträva alltid efter kort landningstid.
Känner du att knäna sjunker ihop djupt under landning? Har du svårt att komma tillbaka upp i luften efter ett hopp till ett annat? – Minska belastningen i hoppen

5. Träna plyometri vertikalt (på höjden) med två ben för att även om ett ben är mer överförbart till löpning kräver det mer teknik och risken är att landningstiden blir längre för att man inte har tillräcklig kontroll av tex höften. Träna hellre plyometri horisontellt (på längden) med ett ben

6. Använd enkla övningar för att kunna överbelasta utan att kompromissa med dålig teknik
Till exempel riktningsförändringar, hopp kombinerat med andra kvalitéer som tex sprint eller reaktion.

7. Inled alltid på låg volym för att träna säkert

8. Träna på förspänning innan landning för att korta landningstiden. Detta gör du genom att dra upp tårna mot underbenen när du är i luften.
Tänk också på att sträcka upp i höften i slutfasen av hoppet för att få med sätet optimalt

Exempel på bra hoppövningar för att träna plyometri

(titta på filmer på övningarna genom att klicka på länken)

1. Hoppa över häckar Häckhopp
Samma teknik som du får använda över häckarna där du drar upp tårna mot underbenet och drar in och upp benen under dig använder du när du springer. Börja att hitta rätt teknik och självförtroende här för att sedan utveckla till högre häckar.

– dra foten mot underbenet för en god förspänning
– landa med fötter, vrister och höfter i linje
– kort landningstid
3-5 x 4-8

2. Pogojumps (svikthopp) Pogojumps
– dra foten mot underbenet för en god förspänning
– försök komma så högt du kan med så kort landningstid som möjligt
Nybörjare 2-4 hopp x 6 reps Medel/avancerad: 3-5 x 6-8 reps

Hur mycket hopp är lagom mycket hopp per vecka?

(BILD: Blagrove R. Strength and Conditioning for Endurance Running).

LITTERATUR
Blagrove R. Strength and Conditioning for Endurance Running. The Crowood Press Ltd 2015.

Förebygg skada med 10-procentsregeln!

Både när man skall starta igång efter en viloperiod och när det är dags att börja löpträna igen efter en skada är det viktigt att vara medveten om hur mycket man stegrar träningen med per gång.
Överbelastning är som bekant det som oftast bidrar till en skada hos uthållighetsidrottare. Hör man till de få som haft turen att aldrig ha haft en överbelastningsskada är det av stor vikt att försöka förebygga en eftersom den vanligaste skadan man råkar ut för är den man har haft förut.

För att successivt vänja kroppen vid belastning är 10%-regeln bra att tillgå. Formeln kombinerar tiden och intensiteten i löpträningen. De antal minuter du sprungit på en vecka multiplicerar du med intensiteten som mäts på en skala från 1-10. Poängsumman du får skall inte ökas med mer än 10% till nästa vecka.

Exempel – Träningspass

Måndag – lugn joggingtur på 50 minuter. Intensitet= 4 av 10.

50×4=200

Onsdag – tuffare intervallträning. 36 minuter. Intensitet 7 av 10.

36×7=252

Fredag – kort medelintensiv löprunda. 30 minuter. Intensitet 5 av 10.

30×5=150

Sammanlagd poäng från veckan=602 poäng

Påföljande träningsvecka skall poängsumman inte öka med mer än 10% dvs 60.2 poäng vilket kan innebära exempelvis ytterligare 10 minuters löpning med 6 i intensitet.

Om du har ett specifikt mål med din träning är det av stor betydelse för din prestation om du får ihop dina träningspass. Skadar du dig kommer du bli tvungen att dra ned på både intensitet och tid i din träning och ibland kanske inte träna alls. Se därför till att vara noggrann med att skriva träningsdagbok och notera dina träningspoäng vecka för vecka. Skriv också ned eventuella känningar för att vara medveten om hur din kropp reagerar på träning just nu. Är allt under kontroll eller är du på väg att överbelasta kroppen? Se till att dra i bromsen i tid!

Lycka till!

TIPS
Flera löparsidor har träningsdagböcker man kan använda sig av tex: jogg.se, funbeat.se, runnersworld.se

REFERENS
Senter for idrettsskadeforskning – Norges Idrottshögskola

Visste du att…

…Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt och styrkeutveckling.

Smärta, svullnad, rodnad, värmeökning och försämrad funktion i tex knäleden är tecken på inflammation. Som idrottare eller elitmotionär är det extremt viktigt att man får till sina träningspass med regelbundenhet och att man kan jobba med kvalitet för att kunna fortsätta utvecklas och komma närmre sitt mål. Då är det lätt att man om man dras med några typer av symtom i kroppen stoppar i sig en tablett på väg till träning eller tävling. När man gör det hämmar man kroppens varningssystem som talar om när det finns ökad risk för skada och när man bör minska på belastningen istället för att öka den.

Helt ny forskning från Karolinska Institutet visar att långvarigt intag av receptfria antiinflammatoriska läkemedel också hämmar tillväxten av muskelmassa och utvecklingen av styrka i samband med styrketräning.

I studien delades en grupp friska 18-35 åriga män och kvinnor in i två grupper där den ena fick inta en relativt hög dos av NSAID (1 200 mg Ipren/Ibuprofen=normal dygnsdos) eller en låg dos acetylsalicylssyra/Trombyl (75 mg) dagligen i åtta veckor. Under samma period styrketränade personerna lårmuskulaturen 2-3x/v. Muskelstyrka, muskeltillväxt och antiinflammatoriska markörer mättes därefter i musklerna. Gruppen med låga doser acetylsalicylsyra hade fått ungefär dubbelt så stor muskelvolymsökning som gruppen med hög dos NSAID. Även muskelstyrkan påverkades negativt men inte i lika stor utsträckning.

När man tittade på de inflammatoriska markörerna i musklerna genom biopsier såg man att dessa var hämmade. Man drar slutsatsen av detta att muskelns inflammatoriska process i samband med styrketräning behövs för uppbyggnaden av muskeln.

Man reserverar sig dock för att effekten kan vara annorlunda på äldre personer då studien i detta fall bara sträckte sig i åldersspannet 18-35 år. En viss indikation från tidigare studier finns att antiinflammatorisk medicin kan skydda mot åldersrelaterad förlust av muskelmassa. Mer forskning behövs för att se om effekten av NSAID-intag ihop med styrketräning skiljer sig åt beroende på ålder.

ELITREHAB KOMMENTERAR:
Ett slentrianmässigt intag av NSAID är inget att rekommendera hos en idrottare. Medicin för att kunna hjälpa kroppen på traven i olika situationer…fine…men inte i samma utsträckning som man slänger lingon på havregrynsgröten.

Är du i en situation där kroppen ofta har ont, ofta känner att någon del är svullen, ömmar eller inte funkar som du vill…ta tag i grundorsaken istället. Kanske är det någon strutur som behöver bli starkare för att hålla på den belastningsnivå du ligger på.

För uthållighetsidrottare inom triathlon och dess olika grenar går säsongen mot sitt slut och då mår ofta kroppen så här. Man är sliten, trött och kroppen skriker efter återhämtning. Satsa om möjligt hellre på att sova bra, äta bra, gå på massage, vila i den mån du kan och rådfråga din fysio eller läkare inför eventuella kvarstående tävlingar. – Vad är risken om jag tar NSAID och kör ändå? Är det värt det?

LÄNK TILL HELA STUDIEN: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28834248

Visste du att…

I en ny avhandling av fysioterapeut Linda Ekenros visas att kvinnor med PMS-besvär inte bara påverkas mentalt utan också fysiskt med en något nedsatt balans under denna delen av menstruationsfasen. Med en nedsatt balans har man också en ökad risk för att skada sig. Hos kvinnor finns generellt inom idrotten en ökad skaderisk jämfört med hos män. Detta skulle kunna vara en bidragande faktor.

I studien fick kvinnorna som medverkade bland annat stå på ett ben på en kraftplatta, göra muskelstyrkemätningar och utföra längdhoppstest på ett ben. De skattade dagligen mentala och fysiska symtom i ett validerat skattningsformulär. Balansmätningarna visade att de som hade PMS också hade ett större posturalt svaj, trots att PMS-besvären var milda.

I avhandlingen gjorde man också en undersökning där man tog muskelbiopsier från lårets framsida för att se om och hur receptorer för östrogen, progesteron och testosteron i muskelvävnaden varierar under menstruationscykelns olika faser. Det visade sig att man har ett ökat uttryck av receptorer för östrogen i den tidiga menstruationsfasen vilket skulle kunna en fördel av att styrketräna just här. Resultaten är dock svåra att generalisera då antalet deltagare i studierna var relativt lågt, på grund av bortfall.

Elitrehab kommenterar: Det man kan ta med sig från resultaten i denna avhandling är att om man vet man med sig att man påverkas mycket av PMS så kan man ta det lite försiktigare med att utmana under just dessa dagar. Kanske inte ge sig ut i obanad terräng och löpträna utan köra under mer kontrollerade förhållanden samt se till att vara utvilad och fokuserad när man tränar. Dessutom är kanske just balansträning något man i dessa fall bör vara ännu mer noggrann med att få in som komplement till sin övriga träning.

Läs hela avhandlingen: PMS