Träning

Inlägg efter kategori:

Alla inlägg som har med träning att göra.

 

”How you move will affect your performance” – 2

Hör du till dem som kompletterar din träning med ”plankan”. Ja, man kan onekligen säga att det är en övning som slagit igenom. Alla gör den! MEN det är få personer som gör den rätt. Plankan handlar om att skapa uthållighet och styrka i magmuskulaturen.

I vilket läge vill du vara stark? Är det i ett läge där bröstryggen är krummad och i en

hållning som i stående, löpande eller liggande i vattnet inte skulle räknas som fördelaktig? Nej, om du tänker efter är ju inte det så bra. Du lär kroppen att när det är dags att jobba med magen och ta kraft därifrån så gör vi det med en krummad rygg. Det kommer då bli svårare att sträcka ut armarna över huvudet utan att tappa bålen och det kommer bli svårare att andas optimalt eftersom vi låser bröstkorgen i detta läge.

Den andra ”tekniken” som många använder sig av i plankan är att ”hänga” i ländryggen.

Ländryggen ser då ut som en hängmatta och man kan stå i positionen länge utan att egentligen alls jobba med magen. Ländryggen blir överbelastad, smärtande och stel. Lär man kroppen att använda bålen på detta sätt utan aktivering i magen eller sätet får man under tex löpning en känslig rygg och tål belastning sämre.

 

Hur skall man positionera kroppen i plankan då för att hitta rätt?
Tänk hur du vill att din hållning ska se ut i stående. Koppla på magen och sätet genom att dra in sätet lite under dig utan att det egentligen sker någon rörelse och lyft naveln in mot ryggraden. Tänk sedan att du skall ha en stolt hållning i bröstryggen, trycka ifrån med armbågar/händer i golvet och öppna upp bröstet. Tänk också att du har en lång nacke med blicken i golvet.   Håll kvar med rätt position – det är mycket viktigare än att du kan hålla på jättelänge. Det kommer du kunna göra med tiden. Utmana med kontroll! När du hittar kan du pröva att lyfta ett ben, sträcka ut en arm osv MEN utan att positionen av bålen påverkas.

Med rätt läge och muskelaktivering blir det genomgående lättare att hitta en bra hållning i resten av det du gör;. Cyklar, springer, simmar osv. Det är genom att jobba med rätt muskelprogrammering i allt du gör (träning och vardagsliv) du kommer att skapa en hållbar förändring för att både kunna öka prestationsförmågan och förebygga skador.

Lycka till!

Sittande löpsteg

Förra veckan presenterade vi en film på sociala medier om hur man kan träna sätet för orka hålla uppe positionen på sätet vid löpning – hela vägen in i mål. Det är viktigt ur prestationssynpunkt men också för att undvika överbelastningsbesvär. Vår erfarenhet är att använder du inte sätet på rätt sätt ökar belastningen på vaderna, baksida lår och ljumskar och det vill vi undvika.

Vi har chansen att använda oss av Qualisys system både på Qualisys egna lab och genom Salming RunLAb för att tillsammans med deras löpcoacher få en bild av våra idrottare på ett sätt som man inte kan göra med blotta ögat. Visst kan ett tränat öga se mycket men man når lite längre med 10 kameror och  300 bilder per sekund.

I ett sittande löpsteg ser kurvorna ut så här när man springer. Det gråa området är svensk elit och de andra färgade linjerna är löparen i olika hastigheter. FS=footstrike, MS=midstance, TO=toe off under löpcykeln. R=right och L=Left.

 

Så här kan löpare se ut vid våra funktionstester före och efter träning och i mitten under sin löpning.

Förra veckans övning kan du se på FB och Instagram. Det är inte dumt att komplettera med styrkeövningen hipthrust, en övning med skivstång där du driver sätet uppåt, lite som bäckenlyft fast du ligger med ryggen på en bänk och har skivstången i ljumskarna. Tänk på att dra in sätet under dig som en vågrörelse och pressa med hälarna. Då ökar chansen att du aktiverar sätet istället för att du går upp i brygga och jobbar med baksida lår och ländrygg. Bra reps är 8-12 och 3-4 set med 1-2 min vila mellan. Och eftersom fler av er vill träna ute i sommar, vid sommarstugan kanske, leta fram ett järnspett/tung trästock och använd som skivstång, lägg upp ryggen på en trädgårdsbänk och kör. Superbra komplement till löpningen. Tänk på att inte köra för tungt dagen innan något viktigt lopp…Lycka till!

Marathon under två timmar – vad är det som krävs?

Idag är det Dennis Kimetto som håller på det rådande världsrekordet på marahton med tiden 2:02.57 från Berlin marathon 2014. En ständig jakt på att pressa tiden ligger i luften och i maj månad gör Nike en satsning på att komma under 2 timmar med sin nya sko Zoom Vaporfly Elite där diskussionen går het om skon skall klassas som ”doping” eller inte.

Men det är fler saker än vad man har på fötterna som kommer att avgöra om man tar sig under 2 timmar eller inte. I en helt ny studie som publicerats i marsnumret av Sports Medicine ”How biomechanical Improvements in Running Economy Could Break the 2-hour Marathon Barrier” (1) har forskare från Colorado University ägnat sig åt att titta på vilka faktorer som skulle kunna pressa sekunder och att nå den magiska sluttiden 1.59.59.

För att springa ett marathon nästan 3 minuter snabbare än Kimetto´s världrekordtid måste man hålla en medlehastighet på 2.51 min/km. Det innebär en hastighetsökning med 2.5% – hur tar man sig dit? Grundförutsättningen är ett riktigt bra VO2 Max och en exceptionellt god löpekonomi. Om det räcker med 84 milliliter syre per kilo kroppsvikt eller om man måste så högt som 90 i testvärde är forskarna oense om. Men det man är överens om är att man måste sänka energikostnaderna för att kunna höja farten.

1. Kroppsvikt – 80% av den totala energikostnaden hos löparen består i att bära upp kroppsvikten och ta den framåt. Benpendlingen står för 7%. Som vi vet är de löpare som ligger i den absoluta eliten redan tunna varför åtgärder vad gäller dessa faktorer redan är optimerade och svåra att sänka ytterligare.

2. ”Drafting”
I cykellopp är det en vedertagen och utarbetad strategi att växelvis ligga bakom varandra för att minska luftmotståndet och på så sätt spara på den energi som behöver göras av med för att ta sig framåt. Aldrig har vi väl sett detta i en löptävling? I Berlin Marathon 2014 såg man istället Kimetto och Kipsang springa bredvid varandra under andra halvan av loppet utan att ge varandra några som helst aerodynamiska fördelar.

Genom att springa 1 meter bakom en annan löpare har man sett att man kan minska luftmotståndet med så mycket som 93%. Men det skulle räcka med en sänkning på 36% för att att löpekonomin skall förbättras i den omfattningen att man skulle kunna ta sig i mål på under 2 timmar.
Det svåraste är att hitta löpare med samma kapacitet som klarar att växeldra i ett marathon i den höga hastighet som krävs. I artikeln anges Kimetto, Bekele, Kipchoge och Kipsang som team och föreslaget upplägg är att man turas om att ligga i täten 3 minuter var.
Sedan behöver man anta utmaningen att i en individuell sport skapa ett team som är redo att ta sig an äran med rekordtiden och prispengarna som grupp och inte som individuella löpare.

3. Tid på dygnet/året
För en optimal reglering av kroppstemperaturen skulle ett lopp som hålls kvällstid och under en kyligare del av säsongen vara fördelaktigt.

4. Banans utformning
På många av de banor där marathon arrangeras idag erbjuder den naturliga topografin både motvind och uppförsbackar vilket ökar energikostnaden för löparen. En bansträckning framtagen av professor Roger Kram (1) där man springer första halvan av loppet i en loop med omgärdande skogspartier och sedan 21.1 km på raksträcka i medvind skulle innebära att löparen får optimala förutsättningar för att springa fortare. En medvind på minst 6.0 meter per sekund är tillräckligt.
Enligt IAAF´s (International Association of Athletic Federations) regler får banan under ett marathon inte ha en större fallhöjd än 42.2 meter. Om den sista sträckan i Krams optimala marathonbana lutade nedför med 0.2% skulle det minska energikostnaden med 0.9% och tillåta en hastighetsökning med 0.7% vilket innebär 28 sekunder snabbare i mål.

4. Skor
Ju tyngre skor man har desto mer energi kostar det att springa med en specifik hastighet. I en studie av Frederick et al (2) såg man att för varje 100 g man ökade i vikten på skor hos en löpare ökade syreutgången med 1% vid en given hastighet. Då kan
man tänka att det bästa skulle vara att springa barfota. Men det man måste ta i beaktande då är den energikostnad man får av att muskulärt bromsa upp och skjuta iväg kroppen under löpsteget, det som annars sker av en dämpande/fjädrande sko. Frederick et al gjorde här en ny forskning (3) som visade att samma energikostnad kunde ses hos någon som sprang med skor på 290 g som någon som sprang barfota. Alltså kan man säga att dessa faktorer motverkar varandra till viss del.

De fyra senaste männen som slagit världsrekord i marathonlöpning har burit skor från Adidas. Men Nike har nu kontrat med en modell Zoom Vaporfly Elite som utlovar att spara 4% energi åt löparen på en given hastighet. Vad är det då som gör denna sko så extrem?
– I mittpartiet finns ett mjukt skum som returnerar 85% av den lagrade energin. I andra modeller på elitnivå ligger samma siffra på 65%.
– Inne i skon finns en platta av karbonfiber formad som en sked. Den lagrar och frigör energi vid varje steg och är tänkt att verka som en slags katapult.


I maj planeras ett försök att med Nike-kontrakterade elitlöpare gå under tvåtimmarsstrecket på Monzabanan i Italien….Vi får väl se om dom lyckas ta med sig några av tipsen från Hoogkamer, Kram och Arellano eller om Kimetto får behålla sitt rekord ett tag till.
Vi tänker att om senaste rekorden varit från Adidas och nu Nike som satsar allt på drömgränsen hade det varit fantastiskt kul med en bubblare på skomarknaden som överraskade och tog rekordet….vad säger ni Salming? ;o) Dags att slå Kimetto och killarna en signal?

Källor
Hogkramer W, Kram R, Arellano C. How biomechanical Improvements in Running Economy Could Break the 2-hour Marathon Barrier. Sports Med 2017 Mar 3 doi: 10.1007/s40279-017-0708-0.

Frederick EC, Daniels JT, Hayes JW. The effect of shoe weight on the aerobic demands of running. Curr Top Sports Med Proc World Congr Sports Med. Vienna: Urban and Schwarzenberg; 1984. p. 616–25

Frederick EC, Clarke TE, Larsen JL, et al. The effects of shoe cushioning on the oxygen demands of running. Biomechanical aspects of sports shoes and playing surfaces. Calgary: The University of Calgary; 1983. p. 107–14.

Carlsson C. Drömgränsen 1.59.59. Idrott och Kunskap. 2017 Nr 2.

Framtidens träningsplanering med Mikael Mattsson

Onsdag kväll, regnet står som spön i backen, trafikstockning i hela Göteborg och Elitrehab har bjudit in absoluta experten på området träningsplanering på väg in från USA – Mikael Mattsson. Varför? För att vi hos oss ser en trend bland våra idrottare och motionärer där man hela tiden ligger på en hög belastning både från träning, arbete och socialt och man har svårt att veta när det är läge att prioritera ett prestationshöjande träningspass och när man behöver välja att vila för att inte överbelasta kroppen och råka ut för skada.
Blöta, försenade men förväntansfulla välkomnar vi Mikael Mattsson

Hur skall vi få bästa effekt av den träning vi gör?
– Ja, för det första behöver man träna, tillräckligt hårt och tillräckligt ofta för att kroppen skall anpassa sig och öka sin prestationsförmåga. Tränar man för sällan och med för låg intensitet blir effekten av träningen på samma nivå. Samma gäller om man tränar för hårt för ofta…då kommer man att bryta ner kroppen istället för att bygga upp den. Så, det gäller med andra ord att lägga sig någonstans mittemellan. Och så kommer den otroligt viktiga faktorn in i bilden att vill du träna hårt måste man minska på volymen och inte bara planera sin träning utan också sin återhämtning. Man måste också titta på den totala belastningen i livet, inte bara träningsbelastningen, för den kommer att påverka hur mycket energi du har för att träna och hur väl du återhämtar dig.
Man har sett att personer som börjar på idrottsgymnasiet sänker sin prestationsförmåga med ¼ första året just på grund av ökad livsstress. Man kanske har flyttat ifrån sin familj för att kunna studera, man har ett nytt boende, nya vänner osv. Är nervsystemet trött kommer man också få en sämre fysisk uthållighet. Hjärnan är upptagen med annat än vila och återhämtning.
– Om man återhämtar sig optimalt kan man träna hårdare. Och här är sömn och kost avgörande. Faktorer som massage, isbad och kompressionskläder kan ha en viss effekt men den är av mindre betydelse. I en studie som gjorts av sömnens effekt på prestationsförmåga ”The effect of sleepextension on the athletic performance on collegiate basketball players” lät man försökspersoner på elitnivå inom basket dvs personer som redan har en bra prestationsförmåga och är under stor kontroll vad gäller sömn och kost och andra prestationsavgörande parametrar, utöka sin sömn till minst 10 timmar per dygn. Det behövde inte vara sammanhängande men dom skulle minst befinna sig vilande i sängen tio timmar/dygn. Det som hände var att dom ökade sin sprintförmåga med 4% och sin precisionsförmåga med 9.2%. Personerna i studien kände också att dom återhämtade sig snabbare, hade en längre tid till uttröttning, presterade bättre på sin styrketräning och kände sig bättre till mods. Den fråga man kan ställa sig är – Hur mycket måste man jämförelsevis träna på den nivån för att öka sin snabbhet med 4%?

skarmavbild-2016-10-06-kl-22-01-02– I en annan studie ” Behaviorally assesed sleep and suceptibility to common cold” låste man under 7 nätter in försökspersoner på ett hotell, registrerade deras sömn och utsatte dem för förkylningsvirus. Resultatet av undersökningen
visade ett linjärt samband mellan hur många timmar man sovit och om man utvecklade en förkylning eller inte. Man noterade en tröskeleffekt där personer som sov mindre än 6 timmar/dygn hade en ökad risk för förkylning medan dom som sov mer än 6 timmar inte hade denna ökade risk.

– Sover vi lite prioriterar kroppen djup sömn som återhämtar kroppen. Den ytliga sömnen, drömsömnen, som återhämtar hjärnan blir lidande. Personer som sover lite under veckan tex kommer därför under slutet av veckan känna att dom får svårare att komma ihåg saker, fokusera osv.

Sömn är med andra ord viktigt för oss för att kunna prestera på topp, hålla fokus och undvika infektioner.  Tränar vi hårdare och mer måste vi anpassa vila därefter. Idag finns det klockor som kan hjälpa oss att registrera sömn. Dessa mäter dock inte sömnens kvalitet vilket också är viktigt. Därför är det bättre att skriva sömndagbok, se hur många timmar man får ihop, gärna ta en eftermiddagslur om man ligger efter med sömn och försöka få till en sömn som inte störs av temperatur, ljus eller ljud.

Föreläsning berör också framtidens träningsplanering på elitnivå där man redan idag kan räkna ut en optimal träningsplanering för en person. Problemet är att få in helheten och individualisera i sådana system. Mikael berör också genernas betydelse för prestation. Det har varit mycket snack i media om den sk ”sprint-genen” som det t.om finns tester man kan göra själv för att se om man har. Det testet kan man hoppa över att göra för en sådan gen finns inte. Mikael betonar istället vikten av att det är flera gener som spelar in för hur ens förutsättningar för idrottsliga framgångar ser ut. Och ett gentest ger mindre information än vad en erfaren tränare kan se och ge feedback på…

Tack Mikael för en bra presentation!

 

Förkyld – nej tack

Tillbaka till jobb och vardagsrutiner och det som står högst på ”to-do-listan” för väldigt många är att få regelbundenhet i träningen. För dem som har lopp och tävlingar inplanerade i vår börjar träningen bli mer på allvar och det är dags att ha en fungerande plan – det sista man vill är att bli sjuk, eller hur?

 

 

 

Hur kan man undvika infektioner?

För att utvecklas fysiskt och prestera bättre måste vi stressa kroppen med träning som är så hård att kroppen blir tvungen att anpassa sig, förbättra sig och bli starkare. Samtidigt som vi får en positiv effekt av hård träning får vi också en negativ effekt – immunförsvaret sjunker. Detta inträder efter cirka en timmas träning som överstiger 75% av max. Är träningen hårdare kan nedsättningen komma tidigare. Man vet inte exakt hur länge immunförsvaret håller sig på en lägre nivå men 30 minuter till en timma åtminstone. Och då gäller det att vara extra försiktig med vad eller vem man utsätter sig för eftersom man är extra känslig just då. Sedan är det ju så att en lagom dos med regelbunden träning i det långa loppet gör vårt immunförsvar bättre. Det är just direkt efter hård träning som vi har det här sk ”öppna fönstret” då kroppen är mer mottaglig.

NO NO´s
– Undvik överträning – känner du dig sliten behöver du inte träna mer. Öka återhämtningen istället och vila lite mer under några dagar så kommer du både minska risken för infektion och prestera bättre. Har du svårt att vara ärlig mot dig själv här kan du under dina träningspass fortlöpande hålla koll på hjärtfrekvens och ansträngningsgrad – ligger du högre än du brukar och kroppen inte riktigt svarar på träningen är det dags för vila.

– Undvik tomma kolhydratförråd (läs nedan ”ät kolhydrater”)

– Undvik snabba stegringar av träningsbelastningen (stegra helst inte med mer än 10% per vecka). Om du skall på träningsläger el dylikt se till att boosta kroppen med vitaminer och sömn.

– Undvik att ta i hand, ta i handtag, dela vattenflaska eller handduk och att träffa personer som är infekterade. Se till att tvätta händerna ofta och använda handsprit. Stoppa inga otvättade händer i ögon eller näsa.

DO DO´s
– Ät C-vitamin – hos elitidrottare har man sett att C-vitaminet har en betydande effekt på risken för förkylningar. Är man redan förkyld kan den korta tiden på hur länge symtomen sitter i.c-vitamin 2
– Få i dig D-vitamin – det finns ett tydligt samband mellan låga D-vitaminnivåer och ökad infektionsrisk. Solen är den bästa källan till en bra D-vitaminnivå men vintertid behövs tillskott på dessa breddgrader.

– Sov! – om du skall träna på en hög nivå behöver du också återhämta dig ordentligt. Se till att sova minst 7 timmar/dygn.

– Ät kolhydrater – här går åsikterna isär huruvida man ska eller inte ska äta kolhydrater för att hålla immunförsvaret på topp. Men till sista ordet är sagt är rekommendationen att hålla sig på den säkra sidan och få i sig ordentligt med kolhydrater dvs 30-60 gram/timme under långa träningspass.

OM DU BLIR RISIG – när ska du vila?
-Vid infektion i kroppen var försiktig med träning de första 1-3 dagarna då man inte vet vad den kommer att utvecklas till

– Om du har feber.
Se till att känna till din normala morgontemperatur så du vet när den är förhöjd. Tänk på
att kroppstemperaturen efter träning kan vara högre än normalt.

– Vid sjukdomskänsla i kroppen: muskel-ledvärk, huvudvärk och allmän trötthet i kombination med en förhöjd temperatur på 0.5-1 grad.- Vid bara snuva kan viss träning med försiktighet bedrivas men har man halsont, hosta/heshet skall ytterligare försiktighet tillämpas och man bör vila.

Återgång efter infektion
När febern försvunnit, avvakta någon dag och stegra sedan träningen långsamt. Lyssna på kroppen och känn efter hur kroppen svarar på träningen. Man brukar säga att de dagar du haft feber ska du tredubbla i dagar som behövs för återgång tillbaka till full träningsdos.

Good luck! ;o)

REFERENSER

Idrott och Kunskap NR 6 2016

Svenska Triathlonförbundet

 

Myter kring skadeförebyggande, uppbyggande träning – let´s kill them!

Hos oss jobbar vi varje dag med uppbyggande och skadeförebyggande träning. Vi har noterat några allmänna uppfattningar om hur man låter sin kropp på bästa sätt tränas för att bli skadefri som uthållighetsidrottare – här är några vi vill öka kunskapen kring.

  • Träna hemma med gummiband och kroppsvikt

Vi har tidigare i vår blogg skrivit om styrketräning som en viktig del av uthållighetsidrotten och refereratgummiband till studier som starkt kan visa på den goda effekten av en specifik och
regelbunden styrketräning på både prestationsförmågan och skadeincidensen. När man tar del av mer populistisk litteratur och deras beskrivning av skadeförebyggande träning handlar det många gånger om att träna med ett gummiband eller göra övningar med kroppsvikt men tyvärr är det så att vill du få kroppen att hålla behöver du göra den hållb
ar och då räcker det inte med gummiband och kroppsvikt om du vill upp till prestationer på hög nivå. Så här års i säsongen skall man vara igång med ett styrketräningsprogram, specifikt anpassat till det som just du behöver stärka upp och det som just din idrott kräver av dig med basövningar för styrkeutveckling.

Tänk också på att:
– om man tränar styrka på rätt sätt blir du inte bara bättre på att utveckla kraft utan också bromsa kraft vilket gör att du kan skona dina leder.

– med styrketräning ökar du inte bara kraften i muskeln – du ökar också hållfastheten och tåligheten hos senan vilket innebär att risken att överbelasta senan (t.e.x hälsenebesvär) minskar.

– med ökad kraft i kroppen håller kroppen längre. Du ökar också kapaciteten att hålla uppe kroppen längre dvs du kan springa i den positionen som gynnar ett bra löpsteg, du kan placera skulderbladet i ett optimalt läge för armrörelsen under simning och du kan trampa runt på cykeln utan att tappa ryggen. Det gynnar kraftutvecklingen men gör också att leden belastas på ett skonsammare sätt.

  • Förebygg skador genom att köra knäböj på ett ben på balansplatta

Den allmänna uppfattning är att så fort man hoppar upp på en balansplatta så är det legsquat-bosuskadeförebyggande träning. Därför ser man många som försöker köra delar av din styrketräning på balansplatta. Problemet är att det är svårt att komma upp i tillräcklig belastning för att kalla det för styrketräning om man har ett ojämnt underlag. Sedan är det tillräckligt svårt som det är att göra en ett bens knäböj med god teknik. För att få ut det man vill bör man därför fundera på vad syftet med en övning man kör är och till en början träna en sak i taget.

Teknik – med lätt belastning och långsamt rörelseuttag för att låta musklerna få chansen att koppla in på rätt ställe.
Styrka i övningar men behärskar med god teknik och balans.
Balans där man har lagom utmaning och kan träna utan att knipa med tårna, knipa med läpparna och ha livet som insats.

Om man har för syfte att tävla på ojämnt underlag så kan man absolut träna på balansplatta o.dyl för att förbereda kroppen men att lägga på stora mängder yttre belastning över kroppsvikten ser jag inga direkta fördelar av. Bättre att utmana kroppen men oväntade riktningsförändringar, vrida på huvudet eller hoppa och hålla balansen.

  • Det spelar ingen roll hur du gör det viktigaste är att du gör nåt.

Den grundläggande hörnstenen i bra kompletterande träning är en god teknik. Det säger sig självt att lär du hela tiden kroppen att röra sig på ett speciellt sätt så är chansen också
stor att den gör det när det gäller. Därför är vi superpetiga med detta. Och det räcker oftast att man är det de första 6-8 veckorna under träningsuppstarten sedan sitter det. Jag kan t.ex se stor skillnad på de personer jag haft länge i den styrkegrupp för löpare vi kör en gång i veckan och de som är nybörjare. Man lär kroppen att röra sig på rätt sätt, hitta dom muskler som skall jobba och det är då man börjar kunna lägga på belastning och träna effektivt.

dalig-teknik-2Man har i vetenskapen sett samband mellan hur man belastar kroppen och vissa skador. Till exempel är den vanligaste skadan hos löpare och framförallt kvinnliga löpare patellofemoralt smärtsyndrom (diffus knäsmärta) sammankopplat med att man vid belastning tappar in knät mot mitten. Lär man sig hålla knät i linje med fot och höft under löpsteget och tränar upp de muskler som håller knät i detta läge försvinner smärtan. För att lära sig att hitta rätt teknik har man sett att feedback är avgörande.

  • Jag kan stå i ”plankan” i två minuter så jag är hemma med bålträning

Bålen är utgångspunkten för armar och ben att utveckla kraft ifrån. Har du en bra styrka och kontroll här ökar förutsättningarna för prestation och även för en god teknik och skadefrihet.

Också plankan handlar om teknik. Hitta rättdalig-teknik-planka muskel och utmana. Kunna hålla bålen och
lyfta ett ben. Kunna hålla bålen och föra ut en arm åt sidan. Det är då det börjar bli intressant och du vet om du har kontroll när du börjar röra resten av kroppen. Är det så att du måste vrida kroppen, skjuter upp bröstryggen, tappar svanken (…som på bilden) eller får ont i ländryggen när du utmanar. Ja då är det till att träna lite till…utmana med kontroll!

  • Jag måste få min träningsdos på X antal löp/cykel/sim/skidpass per vecka för att hålla under säsongen

Visst är uppbyggnad av kondition, uthållighet och rörelsekonomi viktiga och grundläggande för en uthållighetsidrottare. Men det man många gånger glömmer är att se sin träning som en belastning på kroppen och bedöma den ihop med all annan belastning från livet i sig (jobb, studier, familj). Om man inte möter upp hård träning med ordentlig vila och bra kost ökar risken för att kroppen bryts ned istället för att byggs upp. Då spelar det ingen roll hur välkomponerat ditt kompletterande styrke/core/rörlighets-program är. Du kommer att överbelasta kroppen ändå.

SAMMANFATTNING
Du måste belasta din kropp för att hålla – styrketräning med yttre belastning skall ingå under uppbyggnadsfas

En god teknik är avgörande för utveckling av prestation och förebyggande av skador

Ha ett syfte med varje övning du gör

Träna bålen med både styrka och kontroll – hitta rätt muskler som skall jobba och utmana efter vad din idrott kräver.

Var ärlig mot sig själv och planera din träning så du håller

Screening, löpanalys och hårt slit – hela vägen in i mål

Tävlingssäsongen känns som den nått sin kulmen föregående helger med det ena loppet som avlöser det andra. Och så är OS över där vi sett prov på fantastiska prestationer. Och vi vet att bakom dessa framgångar precis som i genomförandet av en Ironman eller en annan tävling man förberett sig länge för ligger en massa hårt slit. Skillnaden är dock att på OS-nivå jämfört med hos elitmotionär/motionär finns bakom varje duktig idrottare en hel stab av tränare, fysios, massörer, mentala tränare, materialansvariga, dietister och så vidare som backar upp, planerar och håller koll på träningsbelastning och planering för den aktuella idrottaren. Där är elitmotionären i de individuella idrotterna som också tränar hårt för sina tävlingar, ensam och utelämnad till sitt eget bästa vetande vad gäller val av det som verkar bäst för att ligga på topp och få ut maximalt av sin träning. Ni läser bloggar, kollar appar med träningsprogram och gör gärna ett extra träningspass för säkerhets skull, för att det ska räcka dit ni vill.

I fotbollen där flera av oss varit verksamma tidigare gör man varje höst efter avslutad säsong tester för att se hur spelarna ligger till beträffande styrka, rörlighet, motorisk kontroll, balans och mycket mer. Det är rutin. Sedan får spelarna ett program baserat på dessa resultat att ta med sig under uppbyggnadsträningen fram till ny tävlingssäsong.  Men detta är långt ifrån rutin bland dom individuella uthållighetsidrotterna om man inte befinner sig på elitnivå, Många kör sitt eget race och tillhör kanske inte ens en klubb. Och även om man skulle göra det är kulturen med screening och hjälp med kompletterande styrke/core/rörlighetsprogram långt ifrån etablerad. Har man tur kanske det blir några spontana sit-ups och armhävningar efter avslutat löppass eller en planka och rörlighetsträning för höfterna när man ställer ifrån sig cykeln.

Det var där vi på Elitrehab började fundera och kände att vi ville göra något mer än att bara lägga upp träningsprogram för dom som redan skadat sig eller fått känningar någonstans. Därför utvecklade vi funktionstester och screeningbatterier inriktade specifikt mot dom idrotterna vi brinner för och började samarbeta med teknikcoacher för att verkligen veta att funktionen håller för det man vill göra, hela vägen in i mål.

Elitrehab ihop med SalmingRunLab – ”Hela vägen in i mål” 2016

Under säsong 2016 ville vi pröva på och testa hela vårt koncept från start till mål på en liten grupp idrottare för att utvärdera effekterna. Martin, Susanna, Jonas och Jonas åtog sig uppdraget att bli Team Elitrehab och sätta oss på prov. Jonas och Jonas på väg mot Borås Swimrun och Susanna och Martin mot Ö-loppet.

Jonas höftMartins höft ettSteg 1 – Screening: Gänget började med att göra funktionsscreening på Elitrehab för att utvärdera hur förutsättningarna i kroppen var i relation till de krav som skulle ställas på dem under säsongen. Vi testade styrka, rörlighet, balans, spänst, motorisk kontroll och flera andra viktiga funktioner. Alla fick reda på med en gång hur dom låg till och om dom hade någonting som skulle behöva förbättras för att minska risken för skada och styrkan i kroppen.

BILD: Här testas förmågan att kunna sträcka upp i höften. En viktig faktor för att kunna placera bäckenet rätt i löpsteget och inte få en sittande löpning.

Susanna på bandetSteg 2 – Löpanalys: Salming RunLab var samarbetspartners i projektet och supportade med löpanalys och träningsutrustning. Att få se sitt löpsteg i 3D är det inte många som gjort. Allt ifrån hur foten landar vid isättningen till hur bäckenet roteras under avstampet.

 

 

Jonas H på plats på bandetBILD: Löpcoach Peter Fröberg gav deltagarna feedback på löptekniken och tips på vägen. Mycket satt redan från start men några små saker fanns att fila på. Precis som på screeningen behövde flera komma upp med sätet och få fram höften. Och så hitta positionen på armarna…det är Peter noga med.

Steg 3 – Träniningsprogram: Baserat på vad vi hittade i screening och löpanalys fick alla deltagare individuella träningsprogram Martins höft bild tvåSusanna tränar och alla fick jobba på att stärka upp balansen i kroppen. Tung styrketräning varierades med koncentrationskrävande övningar för motorisk kontroll. Marklyft och även utfall är utmärkta övningar för att träna på att sträcka upp i höften och kunna aktivera gluteus maximus i helt uppsträckt läge. Är man stark här minskar också risken för att man skall få en bristning eller överbelastning i baksida lår. Visst känns det många gånger segt och omotiverat att gå in på gymmet och göra sitt program när hellre vill springa ett gott pass i skogen men om man vet syftet med övningarna och vilken nytta man kommer ha av dem är det så mycket lättare att motivera sig.

BILD: Jämför Martins höftposition på nedersta bilden och den övre. Han har gjort sitt träningsprogram helt klart.

Steg 4 – Tävling ”Hela vägen in i mål” – Att hitta timingen och vara som bäst i fMartin på varvetorm när det gäller är inte alltid lätt. Ligger man på en hög träningsdos finns risken att man trillar över på andra sidan och blir sliten eller till och med skadad. Men vet man med sig att man gjort sin prehab, man har kört sin grundträning och uppbyggnadsfas, man har någon som gett en feedback på att kroppen håller, då är det lättare att vara trygg i sin kapacitet och kunna fokusera på rätt saker.

Jonas och Jonas på Borås Swimrun. Verkar som dom äSwimrun Boråsr ganska nöjda i alla fall. Det blev en ordentligt tuff tävling där dom gjorde oerhört bra ifrån sig.

Su3sanna och Martin på delad första plats på Ö-loppet. Ett upplopp som går till historien med två personer som var superstarka och gav allt hela vägen in i mål.

Fantastiska atleter med koll på kroppen!

Atleterna säger sitt om projektet

Vad fick du ut av att göra en screening, löpanalys och få tips på teknik och övningar inför säsongen 2016?
Jonas S
– Man får en bra inventering av sin kropp och kan tydligt se vad man har för svagheter men även styrkor såklart. Utifrån det kan man sen rikta träningen för att stärka upp de delar i kroppen som behöver. Bra för att förebygga skador men också öka prestationen för att helt enkelt bli starkare och smidigare i sina rörelser.
Jonas H
– Jag fick veta vad en screening var som jag tidigare inte visste. Där blev jag varse om hur kroppen min verkligen låg till i form av balans och styrka. Löpanalysen var mycket intressant att genomföra där man också fick stor inblick på sin löpdynamik och teknik. ”Där kom man liksom inte undan sina svagheter”
Susanna M14026670_169571696785342_578567820_n
– Att få hjälp med funktionsscreening och löpanalys har varit väldigt värdefullt i min träning. Jag har en rätt så tuff skadehistorik och att kunna pinpointa vad jag behöver fokusera på i min prehabträning och lägga upp ett styrkeprogram baserat på testerna har gjort hela grunden för att min kropp ska hålla. Jag har känt mig väldigt trygg hela säsongen och hela tiden känt att jag har haft kontroll över min kropp. Jag tror faktiskt inte jag fixat att träna så hårt som jag gör om jag inte hade haft denna support.
Gjorde det någon skillnad för din skadefrekevens och prestationsförmåga?
Jonas S
– Jag fick det svart på vitt att jag behöver jobba upp min bålstyrka som jag slarvat med under flera år. Det kommer ta tid och får inte stressas fram men jag är på väg att förbättra det som screeningen visade.
Jonas H
– Jag tror starkt påTeam Elitrehab från Borås Swimrun att jag kunde göra stor skillnad på den skadeförebyggande fronten med all er hjälp. I mitt fall handlar det om att nöta och öva. Får man bra feedback och övningar som man tidigare inte känt till så har ni sannerligen varit till god hjälp där.
 – I en tid då vi ofta stressar och kanske tänker ”hur sjutton skall vi hinna med all träning och övningar”? Många av oss jobbar heltid och har familj/barn vid sidan om vår träning och målfokusering etc. Oavsett vad för pass och eller övningar så har jag tagit med mig, med hjälp från Elitrehab att plocka delar utav det ifall, om man inte hinner ALLT!  Något är bättre än inget….

 

Säsongen fortsätter ett tag till men än så länge har vi inte hört talas om några skador som stoppat från att kunna fortsätta att träna och tävla. Vi hoppas på fortsatta positiva upplevelser för våra deltagare och att dom kommer att känna sig sugna på en ny omgång tester, träningsprogram och utmanande övningar när sol och go utomhusträning sviker, det blir dags att avsluta och summera för i år och en ny planering och uppladdning inför 2017 väntar.

 

Stort tack till alla er som valde att vara med och engagera er i detta!

Ny forskning – är belastningen på hälsenan olika beroende på utelöpning eller löpbandslöpning

Två helt nya studier på ämnet löpare, triatleter och överbelastningsskador.

Stiffness as a risk factor for Achilles tendon injury in running
Lorimer A, Hume P. Sports Medicine 2016. Online first
Stiffness as a risk factor for Achilles tendon injury in running

Besvär från hälsenan rankas som den allvarligaste skadan hos triatleter näst efter ryggbesvär. Det beror på att det är en skada som tar lång tid att komma tillbaka ifrån, många dagar iväg från sedvanlig träning. Och det är en skada som har en tendens att komma tillbaka. Därför är det viktig att känna till hur man kan förebygga besvären och bedöma hur olika faktorer kan öka risken.
Belastningen som blir på hälsenan hos en triatlet är mindre under cycling jämfört med löpning. Därför är det riskfaktorer under själva löpningen som är viktigast att titta på. Oftast är det inte bara en utan flera samverkande faktorer som leder till att hälsenan överbelastas.

I en helt ny rewiewartikel har man tittat på om det finns ett samband mellan en ökad ”stiffness” i benen och en ökad risk för hälsenebesvär.  Men vad är då stiffness till att börja med? Ja, svenskans styvhet ger väl ingen helt tydlig bild av vad man menar men det man bedömer är
– vertikal stiffness – jämför den vertikala kraften och med hur mycket rörelsecentrum förflyttas
– leg stiffness – jämför den vertikala kraften och hur stor fjädringen blir i benet
– joint stiffness – jämför vertical kraft och hur vinkeln I leden ändras

Med andra ord hur kroppen svarar och anpassar sig till den kraft den utsätts för. En ökad stiffness är till viss del bra för löpare att fjädra sitt löpsteg på men en ökad stelhet i kroppen där man inte kan bromsa in och svara på krafter gör att belastningen hamnar någon annanstans – kanske just hälsenan.

I studien fann man en trend åt ett samband mellan en ökad styvhet i benen och ökad risk för hälsenebesvär. Man såg att:
– Med ökad styvhet från underlaget minskade styvheten I benen.
– En stegring av hastigheten i löpsteget resulterade I en stegring av vertikal stiffness.
– Hos triatleter fann man en ökad styvhet i benen under löpningen direkt efter man stiger av cykeln och börjar springa men den planar sedan ut. För att sedan öka vid slutspurt.

När man återgår till löpningen efter hälsenebesvär eller drar igång en löpstegringsperiod ska man vara uppmärksam på de olika riskfaktorerna och tänka på att:
– minskad styvhet i underlaget dvs om man springer mycket på bana eller i sand ökar risken för att överbelasta hälsenan.
– hög inbromsningskraft och högintensitetsträning som löpning i intervaller ökar risken för att en överbelastning av hälsenan. .

Men i studien fann man också motstridiga resultat till det man ville visa
– En stark framåtdrivande och vertikal kraft, det vill saga att man har kraft att driva på I löpsteget, anses vara förebyggande för hälsenebesvär. Precis som att man har ett högre fotvalv. Men hos dessa personer noterades samtidigt en hög styvhet i benen
– Pronation som anses öka risken för hälsenebesvär associerades med minskad styvhet i benen under löpning

Författarna är därför angelägna om fler studier som utvärderar sambandet.

Patellofemoral joint and Achilles tendon loads during overground and treadmill running.
Willy RW et al.J Orthoped Sports Phys Ther.2016 Early view

Patellofemoral Joint and Achilles Tendon Loads During Overground and Treadmill Running

Nästa studie är gjord av Richard Willy, en mycket duktig sjukgymnast från USA, som varit på studiebesök på Elitrehab under sitt besök i Sverige förra året för att se hur vi jobbar kring löpare.

Han skriver om de skador som är överrepresenterade hos löpare; överbelastning av och besvär från hälsenan och knäleden (patellofemorala leden). Man vet väldigt lite om hur belastningen på dessa områden skiljer sig beroende på om man springer på löpband eller på bana/utomhus.  I studien som är gjord på East Carolina University har man därför valt att tita vidare på detta. Man lät 18 stycken friska löpare springa i självvald hastighet på löpband och på bana medan personen filmades med 3D-kameror (Qualisys system) och registrerades med kraftplattor.

Man fann inga skillnader när man tittade på belastningen av den patellofemorala leden.  Däremot såg man att löpning på löpband ökade belastningen på achillessenan med 21.5%. Något att ta med sig om man är på väg tillbaka efter skada och kanske kompletterar rehabträningen med en stund på bandet. Spring utomhus istället!

Elitrehab önskar fortsatt lycka till med träningen! Kämpa på mot ditt mål!

Kompressionsstrumpor – har det effekt på prestation och återhämtning hos löpare?

Strumpor med kompression har sedan länge använts av personer som har dålig cirkulation i benen och en ökad risk för blodproppar. Syftet har varit att öka det venösa återflödet och på så sätt minska risken för åderbråck och blodproppar. Det är först på senare år som allt fler idrottare börjat använda samma typ av strumpor men i helt annan avsikt – för att påverka prestation och återhämtning. Men frågan är om det verkligen är som reklamen utlovar…att man presterar bättre och återhämtar sig snabbare. Nyligen har har två artiklar och litteraturgenomgångar på tillgänglig forskning publicerats där man utvärderat effekten av kompessionskläder (strumpor eller vadbyxor) på prestation och återhämtning hos löpare. Vi skall se vad vetenskapen säger….

Påverkan på prestation
På prestationsfaktorer som har med syrgastransport att göra som maximalt syrgasupptag, mjölksyrakoncentration, hjärtfrekvens, slagvolym, hjärtminutvolym är det en mycket liten effekt man kan se av att använda kompressionsstrumpor. Man skulle kunna tro att man av ett ökat venöst återflöde skulle få en ökad fyllnad av hjärtat och därmed en förbättrad slagvolym, hjärtminutvolym och därmed sänkt hjärtfrekvens vid given belastning. Men det är ingenting man hitintills kunnat påvisa.

En något större effekt verkar kompressionsstrumporna ha på löpekonomi och biomekaniska faktorer så som stegfrekvens, steglängd och kontakt- och flygtid.  Man får också en påverkan på trötthetskänslan/smärtan i benen både under lopp och återhämtningen. Detta kan förklaras av att svullnaden i benen blir mindre av kompressionen, borttransport av mjölksyra underlättas och stabiliteten av kompressionen håller muskeln samman och får den att jobba mer effektivt. Så mindre trötthetskänsla i benen och ett effektivare löpsteg även om effekten är liten.

Påverkan på återhämtning
Så¨här års är en bra och snabb återhämtning viktig då tiden mellan tävling, träning och ny tävling inte alltid är helt optimal ur fysiologisk synpunkt. Här visar forskningen en viss förbättring av borttransport av slaggprodukter, mindre träningsvärk och mindre nedsättning av muskelkraft efter löpning. Man får alltså en något bättre återhämtning av att ha kompression på benen både under löpningen och efter avslutat pass.

Inga negativa effekter på prestationsförmåga och återhämtning av att använda kompressionsstrumpor under löpning kunde påvisas.

REKOMMENDATIONER
Kompressionen börjar med 20 mmHg vid ankeln och sedan minskar till 10 mmHg mot knät. Högre kompression (23 till 32 mmHg) upplevs som obekvämt och kan ge smärta i samband med löpning. Strumporna skall vara tighta men bekväma.

Strumporna ska sitta kvar efter avslutat pass/tävling för att påskynda återhämtning men längre än 24 timmar efter verkar inte öka effekten på återhämtningen

Elitrehab kommenterar: För att påskynda återhämtningen efter ett lopp kan man i nuläget se en effekt av att ha kompressionsstrumpor på. När det gäller ökad prestationsförmåga är resultaten inte lika stora. I tävlingssammanhang kan det dock vara det där lilla sista som gör att man presterar som man vill och trivs man och känner sig starkare med kompression på är det inget man skall tveka om att ha på. Är det dessutom så att man är under upptränings/återgångsfas i sin rehabilitering och har en känslig muskulatur kan det vara vettigt att ha strumpor på för att hålla värmen, minska svullnaden, öka proprioceptionen och de biomekaniska förutsättningarna för muskeln.

LITTERATUR
Is There Evidence that Runners can Benefit from Wearing Compression Clothing?
Florian Azad Engel, Hans-Christer Holmberg, Billy Sperlich, Sports Med: April 2016.
Engel et al. Compression Review Sports Med 2016

Are compression garments benificial for endurance runners?
Watson Benjamin M.S.; Rorke, Stafford D.Phil.
ACSM’S Health & Fitness Journal:March/April 2016 – Volume 20 – Issue 2 p 12-18
ARE_COMPRESSION_GARMENTS_BENEFICIAL_FOR_ENDURANCE.6

Hur blir man en vinnare?

Elitrehab har varit på seminarie hos Bestseller som alltid erbjuder talare som utmanar och som kan appliceras för utveckling både inom idrotten och affärsvärlden. Temat var hur man blir en vinnare. För oss som arbetar med flera högpresterande idrottare vet vi att hård, genomtänkt och välplanerad träning är en del men det finns ju självklart så mycket mer att spetsa med…

Förste talare är Prof. SteSteve Petersve Peters som är läkare inom psykiatri och bland annat ansvarig läkare för Sky Procyckling. Han pratar om hur viktigt det är att precis som vi tränar våra kroppar så behöver vi också träna mentalt för att ha ett försprång mot våra konkurrenter . Vi måste lära oss att programmera hjärnan för framgång eftersom vårt handlande utgår ifrån vad vi i lugn och ro lärt oss att tänka. Ägna en stund varje dag åt att sätta ”rätt tankar i huvudet”. Små förändringar här kan göra stora skillnader för prestationen. Också medvetenheten om att 90% av våra känslor kommer ifrån andra människor.prov steve peters 2
Är du förberedd mentalt på dina tankar under ett lopp. Hur hanterar du motgång? Kan du vända dina tankar och peppa dig själv? Om inte kan det vara läge att börja träna. Vi får tips på boken The Chimp Paradox från Prof Peters där han presenterar sin mentala strategi med konkreta råd på hur man stärker sig själv mentalt. Intressant!
https://www.penguin.co.uk/books/1087636/the-chimp-paradox/

Efter kaffe och frukt kommer Soulaima Gourani som började sin resa som maskrosbarn, retad för att hon var annorlunda och ingen som direkt trodde på att hon skulle ta sig särskilt långt. Hon hade dock en lärare som gav henne tilltro till sig själv och gav uppstarten till vad som idag väl skulle kunna beskrivas som en framgångssaga. För att ta sig vidare i sina studier jobbade hon hårt och sparade pengar på ett vad hon kallade ”fuck-you-account”. Idag är hon rådgivare åt flera stora bolag, minstrar och till och med påven.
För henne har det alltid varit viktigt att inte stanna, inte bli lat utan hela tiden utmana och tänka annorlunda, våga sticka ut ur mängden. Hon berättar hur hon med jämna mellanrum gör just detta , utmanar sig själv för att utvecklas. Flyttar till ett nytt land, byter arbetsplats eller möblerar helt om hemma för att hålla hjärnan fräsch. För hjärnan är i Soulaimagrunden lat…precis som kroppen. Och helst vill vi umgås med personer som tänker lika, gärna med ganska så samma ursprung och som gillar att göra samma saker…Det är dom vi tenderar att hänga med…både på jobbet och på fritiden. Inte så mycket ny input av det.
Som idrottare är det lätt att år efter år hålla sig till ett och samma träningsupplägg för man vet att det funkar hyfsat bra. Eventuellt kanske man ändrar dosen. Presterar man inte bra så tränar man lite till och lite hårdare hellre än att pröva något helt annat upplägg. De sista åren kan vi dock märka att fler av våra uthållighetsidrottare vågat sig på att komplettera sin träning med att gå in i gymmet, hänga med på pass och några har börjat göra screeningar och teknikanalyser för att utvecklas och det är riktigt roligt att se. För det är ju inte bara hjärnan som blir trött av att göra samma sak om och om igen år ut och år in. Kroppen är likadan. Den behöver utmanas i alla sina dimensioner i alla plan för att det ska hända något nytt – vad prövar du för nytt säsong 2016?

Sist men verkligen inte minst inkommer Dietmar Dahmen, en man i guldig leoparkavaj och röda leopardjeans som visar bilder på Stålmannen som kommer till jorden och måste förändra sig för att överleva. Hela salongen är hyfsat skeptisk men släpper ned garden när vi fattar budskapet. För att överleva i en föränderlig värld måste både våga sticka ut Supermanmen också ha förmågan att ”anpassa sig” till det som förändras runt ikring en. För oss som jobbar inom idrotten möter vi skepticismen mot förändring varje dag. Det finns en så stark tilltro till det som erfarna idrottare eller tränare i klubben förespråkar att utrymmet för innovation från någon som inte gjort någon egen atletisk topprestation är minimal. Skulle jag få för mig att säga att det bästa sättet att förebygga löparskador på är att XXX. Då får jag jobba för att sälja in det och sen tar det ungefär lika lång tid för att någon ska vilja göra det. Även om sinnelaget börjar mjukas upp…..hot och mutor kommer man långt på ;o)

Dietmar går vidare i sin presentation och pratar om Draktränaren….För er som inte sett just denna filmen handlar det om en enkel pojke som en dag hittar en drake och då blir ”DRAKTRÄNAREN”. Draken är det som får honom att bli något utöver det vanliga. Det draktämjarensom särskiljer honom från andra och som i det långa loppet får honom att göra saker han kanske inte hade gjort som pojken utan draken.

Fundera på vad som är din grej som lyfter dig till den framgång du vill ha. Är det kanske nya löparskor som får dig att ta dig den där extra träningskilometerna trots att det står som spön i backen. Är det en anmälningsplats till årets swimruntävling som lyfter dig till nästa nivå i träningen och gör att du utvecklas lite till. Bara du vet vad det är!

Tja….man behöver helt klart utmana både kroppen och sina tankar för fortsätta mot nya mål…Kroppen har vi full koll på så tack Bestseller för att ni denna dag bjöd på det andra! Nu ska Superman och Draktränaren vidare på nya uppdrag – TACK!