HÖG FÖREKOMST AV ÖVERBELASTNINGSSKADOR BLAND IRONMAN TRIATLETER

Triathlon är nu mer en sport på frammmarsch både på elit- och motionärsnivå och sedan 2000 tillhör den en av de Olympiska idrottsgrenarna. Vanliga distanser är:

1. Sprintdistans: 750 m simning, 20 km cycling och 5 km löpning
2. Standard/Olympisk distans: 1500 m simning, 40 km cykling och 10 km löpning
3. Långdistans: 3000 m simning, 80 km cycling och 20 km löpning
4. Ultradistans/Ironman: 3,8 km simning, 180 km cycling och 42,2 km löpning

De sista åren har intresset för ironman-distansen i triatlon ökat. Trots att fler och fler deltar vet man väldigt lite om hur skadeincidensen och skadepanormamat ser ut. 2011 följde Andersson och hans team 174 deltagare i Norseman Xtreme Triathlon över en period på 26 veckor fram till deras tävlingsdeltagande och mål . Norseman är en av världens tuffast ironman-distanser som avslutas med ett maraton upp till Gaustaltoppen (1870m) efter att först ha simmat 3,8 km och cyklat 180 km. (Länk till dig som vill se hur Norseman går till:  https://www.youtube.com/watch?v=vLKTxesPAHM)

I studien samlades information om skador in varannan vecka med hjälp av ett nätbaserat frågeformulär där de som deltog fick registrera sin träningsdos, antal dagar dom inte kunde träna pga skada/sjukdom och antal akuta skador, överbelastningsskador och sjukdomar.
Man fann att den totala träningsdosen i undersökningsgruppen under de 26 veckorna var 276 timmar (11,1h/v). 1.4 h/v spenderades på simning, 5,8 h/v på cykling och 2,9 h/v på löpning.
Hos 50 % av deltagarna resulterade träningsbelastningen i någon form av överbelastningsbesvär och hos 20% så allvarliga att man fick sänka träningsbelastningen. Det var framförallt i knät (25%), underbenen (23%) och nedre delen av ryggen (23%) som överbelastningsbevären satt.

Hos triatleter är det vanligare att man råkar ut för en överbelastningsskada än en akut skada. Risken för en akut skada var ungefär 1 skada/1000 utövade timmar oavsett träning eller tävling. För lagidrottare skiljer sig skadincidensen betydligt.  En skada/ 1000 tävlingstimmar är lågt jämfört med handboll eller fotboll där risken för en akut skada kan ligga på 30 skador/1000 matchtimmar. De akuta skadorna drabbad knä, underben, skuldra/nyckelben och bröstben/revben och var av typ stukning, fraktur och kontusion.

Framtida studier inom området bör fokuseras på att hitta bra skadeförebyggande program mot skador i knä, underben, korsrygg och skuldra.

Elitrehab kommenterar: En av utmaningar med att träna triatlon är det det dels kräver mycket uthållighet av kroppen. När man blir trött fallerar tekniken och risken att skada sig ökar. En annan är att man använder kroppen på vitt åtskilda sätt i de olika grenarna och därför måste ha en stor potential i kroppen. Att till exempel både kunna jobba med sätesmuskeln i ett utsträckt läge som man gör sittande i cyklingen och sedan ha samma kapacitet i ett upprätt läge i löpningen där muskelfibrerna i sätet befinner sig i en helt annan arbetsposition, mer överlappande varandra. Det är en utmaning.
Att risken att råka ut för en överbelastningsskada är så stor i triathlon med ironman-distans är inte så konstigt med tanke på den höga träningsdosen. Skall man träna 11 timmar/vecka gäller det att man är noggrann med att planera in återhämtningen och kosten likaså. Därtill att man lyssnar på kroppens signaler och söker hjälp i tid. Har man till exempel en liten snedbelatning av kroppen, man kanske springer med en höft som tappas ut i sidled vid fotisättning, är chansen större att den svaga länken ger någon form av besvär ju mer belastning man utsätter kroppen för. Därför är det också bra att regelbundet undersöka kroppens kapacitet med funktionsscreening och löpanalys, precis som man gör i lagidrotten för att upptäcka svaga länkar och förebygga skadorna innan de uppkommer.

Litteratur High prevalence of overuse injury among iron-distance triathletes.
Andersen C, Clarsen B, Johansen T, Engebretsen L. Br J Sports Med  2013;47:856-860.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *