Överbelastningsbesvär del 4 – En Diklofenak innan starten gör susen…???

För att prestera bra i långdistanslopp måste man utsätta kroppen för träning. Ju längre lopp och högre målsättning desto mer träning måste ingå i veckoplaneringen. Och då är det viktigt att kroppen håller sig fri från skador och känningar. Många är dem som regelbundet tar en tablett för att dämpa smärta och förebygga skador direkt efter träning eller innan tävling. Det förekommer också att man inom det medicinska teamet slentrianmässigt rekommenderar lite antiinflammatoriskt för att komma vidare i träning och rehab. Och medicinen är bra och gör många gånger stor skillnad men det är oerhört viktigt att man känner till konsekvenserna av medicinen och gör medvetna val.

Vid Ironman-tävlingar har rapporterats att mellan 30-35% använder sig av smärt- och inflammationshämmande medicin. Vid långdistanslöpning är det mellan 35-80%. Och under träningsperioder är det över 90 procent som medicinerar lite då och då. I en studie av Küster et al  tittade man på användandet av receptfria smärtstillande läkemedel under Bonn marathon (3 913 deltagare. Hälften visade sig ta smärtstillande medel innan loppet.

Några av de vanligaste preparaten man använder sig av är Ibuprofen, Voltaren och Diklofenak. De har alla effekten att de hämmar smärta och dämpar inflammation. Inflammation är något som uppstår i vävnaden när den på något sätt överbelastas och det akut sker en skada. För att reparera skadan frisätts enzymet cyclooxygenase (COX) vilket är det första steget av den lokala bildningen av inflammatoriska prostaglandiner. Prostaglandinerna har en viktig funktion i den akuta inflammatoriska fasen bland annat genom att vidga blodkärlen och öka genomblödningen, vilket underlättar för immunförsvarets vita blodkroppar (främst monocyter) att nå det skadade området. När monocyterna gått från blodet in i vävnaden utvecklas de till makrofager, ”ätarceller”, vars huvudsakliga uppgift är att sköta utrensningen och borttransporten av skadad vävnad. Samtidigt leder denna inflammatoriska reaktion till, för idrottsprestation, negativa konsekvenser som rodnad, svullnad och värmeökning. Den leder även till nedsatt muskelfunktion, minskad rörlighet och förstärkning av smärtimpulserna från det skadade området. Antiinflammatorisk medicin även kallade NSAID (Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs) verkar genom att hämma COX-systemet och på så sätt dämpa hela den inflammatoriska reaktionen.

Effekter av NSAID på muskler, senor och skelett

POSITIVA
Med ett intag tidigt efter skada (inom 24 timmar upp till tre dygn efter trauma) kan kortvarigt bruk ha positiv effekt på läkningen. Smärta och svullnad minskar och gör att man kan komma igång med träningen snabbare och därmed få en mekanisk stimulering av den skadade vävnaden vilket behövs för att optimera läkningen.

NEGATIVA
Tidigt intag av NSAID kan hämma läkningsprocessen. De molekyler som medicinen förhindrar tillverkningen av (främst Prostaglandin E2) medverkar i de processer som gör kollagena vävnader (ben, senor, ligament) starkare efter belastning. Effekten på ben är bevisad där man sett en hämmande effekt på bennybildningen. Troligen gäller samma för sena och ligament även om här endast finns djurstudier ännu. Dessa visar en nedsatt hållfasthet i den läkande senan en lång tid efter intag av NSAID .
Prostaglandiner har även en viktig roll i skelettmuskulaturens proteinsyntes. En hämning av prostaglandiner kan resultera i att den muskulära återuppbyggnaden påverkas negativt. För långsiktig och fullständig återhämtning av muskelfunktionen verkar alltså en viss inflammatorisk reaktion behövas

Risken med att medicinera är också att man maskerar kroppens signaler på skada eller överbelastning och på så sätt kan fortsätta att belasta det skadade området. Det kan på lång sikt leda till en obalans mellan belastning och nedbrytning; vila och återuppbyggnad.

Andra konsekvenser av NSAID
En av de vanligaste biverkningarna av NSAID-preparat är problem med magen och tarmen. Långvarig hård fysisk ansträngning och intag av NSAID är med andra ord ingen önskvärd kombination

NSAID kan bidra till att kroppen binder en ökad mängd vätska vilket inte är optimalt för idrotter som löpning och cykling där vikten spelar in för prestationen.

Det har en negativ påverkan på njur- och leverfunktion

Det ökar blödningsbenägenheten vilket kan vara ödesdigert om idrottaren drabbas av en skada.

Tidigare kunde vissa NSAID-preparat ge påverkan på hjärtfunktionen med ökad risk för sammandragningar i hjärtats kranskärl och infarkter hos friska personer. Den kärlsammandragande effekten är fortfarande kvar men de varainter där en ökad risk för hjärtinfarkt fanns har dragits tillbaka.

Det man bör tänka på är att en idrottande frisk person under normala förutsättningar klarar ganska stora påfrestningar. Men om man kombinerar hård fysisk ansträngning med annan belastning för kroppen som tex hög värme, salt- och vätskebrist och där till lägger den antiinflammatoriska medicinens bieffekter med nedsatt njur- och magfunktion öka risken för svårare komplikationer.

I studien från Tyskland av Bonn maraton såg man att i gruppen som tog medicin innan loppet var risken för skador som magkramp, kardiovaskulära problem, blödningar i mag-tarmkanalen, blod i urinen samt led- och muskelsmärtor fem gånger högre. Nio av löparna som åt smärtstillande hade blivit inlagda på sjukhus efter loppet. Tre med tillfällig njursvikt, fyra med blödande magsår och två med hjärtattack. Ingen av löparna som tagit sig i mål i gruppen utan medicinering hade blivit inlagda på sjukhus. Däremot var det fler i denna grupp som avbröt loppet på grund av muskelkramp än gruppen som medicinerade.

Slutsats:
Effekten av NSAID ihop med uthållighetsidrott är inte entydig. Den kan  i vissa aspekter påverka återhämtningen positivt men samtidigt påverka läkning och uppbyggnad av kroppen negativt. Därtill ökar risken för komplikationer i samband med hård fysisk anstängning.

RÅD:

Använd aldrig NSAID slentrianmässigt utan endast vid enstaka tillfällen och då i samråd med läkare. Detta gäller speciellt inför tävling.

Tänk på att du genom att tillfälligt minska smärta, svullnad och funktionsnedsättning också ökar risken för mer långdragna besvär och allvarligare skador.

Istället för att ta en tablett, lyssna på kroppen! Träna inte om du har känningar bara för att det är ”träningsdag” utan ta en vilodag och rådgör med någon medicinskt kunnig om var du just nu bör lägga belastningsnivån och om du kan kompletteringsträna med något för att snabbt komma ifrån dina symtom. Många gånger kan det räcka med att fokusera lite mer på återhämtningsträningen, foamrolling, massage och sömn. Det går oftast långsiktigt bättre än att negligera sina symtom, maskera dem med medicin och fortsätta att träna trots besvär.

LITTERATUR
Antiinflammatoriska medel, troliga storsäljare i OS. Björkman F, Mattsson M. Svensk Idrottsforskning 2/2012
Antiinflammatoriska-medel-storsaljare-os

NSAID-behandling inte utan risker Aspenberg P. Idrottsmedicin 3/2012

Consumption of analgesics before a marathon and the incidence of cardiovascular, gastrointestinal and renal problems: a cohort study. Küster M, Renner B, Oppel P, et al. BMJ Open 2013;3:
Bonn Maraton

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *