Göteborg i framkant med forskning om värmens påverkan på kroppen vid långlopp.

Du som sprungit Göteborgsvarvet vet…hur jobbigt det kan vara en dag när vårvärmen steker på…hur skönt det är att komma i mål….och hur törstig man är….VARFÖR i hela fridens da´r kan man inte få sätta sig ned och vila och få lite vatten precis där. Varför skall man behöva gå 500 meter för att släcka törsten? Nej, då kommer det någon idiot med vattenflaska i handen, sprayar en i ansiktet och tycker att det viktigaste som finns just nu är att man skall resa sig upp och gå…en bit till…när man PRECIS kommit i mål. Dom fattar ju ingenting?!!!!! Eller???

Jo, det är just det vi gör. Till och med så bra att det kallas för ”Göteborgsmodellen” och visas upp som förebild för andra arrangörer av lopp världen över. Under förra årets Göteborgsvarv var en hel delegation med kostymklädda män på besök i akutområdet för att betrakta upplägget med Mats Börjesson, hjärtläkare från Göteborg, i spetsen.

Det är också han som ingår i forskarteamet vid Göteborgs Universitet som tittar på värmens påverkan på medicinska komplikationer i samband med ansträngning och skriver om detta i senaste numret av Svensk Idrottsforskning (2/20). Vi har läst, sammanfattat lite, kommenterat lite…

KOLLAPS i samband med lopp – varför? Vad gör man?

Värme sätter ned prestationsförmågan det vet vi. Men det är också så att värmen ökar risken för att allvarligare komplikationer än en försämrad prestation. Att löpare segnar ned och medicinsk personal får tillkallas är inte en ovanlig syn i samband med Göteborgsvarvet. Varje år sker 20-80 kollapser. Hur många dessa blir är väderberoende.

Kollapserna som sker i samband med längre lopp och kraftig fysisk ansträngning kan bero på flera saker:

1. EAC ( Exercise Associated collapsse) är den vanligaste varianten. 50-85% av alla löpare som får vård under ett marathon eller ultralopp har EAC.  Det anses vara den vanligaste diagnosen i de medicinska tälten vid långlopp. Värmestress och hög kroppstemperatur är bidragande faktorer.

Man ser en person som är oförmögen att stå på sina ben och som inte kan gå utan stöd pga yrsel, svimning eller svimningskänsla. Detta sker när löparen stannar precis efter målgång eller vid en vätskestation.

Det som händer när man stannar är att blodet poolariseras till benen och blodtrycket blir lågt. I normala fall kompenseras det låga blodtrycket av att hjärtat slår snabbare varvid blodtrycket återställs och symtomen avklingar. Vid EAC svarar tryckreceptorerna i hjärtat inte lika bra varvid blodtrycket förblir lågt. Yttre faktorer som uttorkning bidrar.

Med den speciellt framtagna rutinen som kallas Göteborgsmodellen  kan onödiga inläggningar av löpare med EAC undvikas. Uppskattningsvis undviker 90% av löpare med EAC att hamna i en sjuksäng i tältet pga detta handhavande.

Rutinen går ut på att få löparna att fortsätta gå efter mållinjen och observera dem på vägen. Där för har man förlagt vätskekontrollen en bit ifrån mållinjen för att:

a. kunna observera löparna efter målgång

b. för att förhindra att de stannar precis efter mållinjen med ökad risk för blodtrycksfall och kollaps

c. Om någon kollapsar kan man snabbt fånga upp dem från det medicinska teamet och vidta åtgärder. De som har mildare symtom av EAC får promenera en stund med hjälp av sk “vallare” för att få upp trycket och kan sedan förhoppningsvis ta sig hem själva istället för att hamna i tältet.

2. LÅGT NATRIUMVÄRDE är inte en lika vanlig form av kollaps men är livshotande och behöver tillförsel av natrium snabbt.

3. ANSTRÄNGNINGSUTLÖST VÄRMESLAG är också livshotande.

Här ser man en person som är deorienterad, kollapsar och har en kroppstemperatur på >40. Denna måste omedelbar kylas ned och det räcker inte med våta/kallas handdukar utan helst skall hela kroppen ned i kallt vatten på plats.

4. Svimmar man under fysisisk aktivitet (inte efter att man stannat) kan det vara ett tecken på bakomliggande hjärtsjukdom.

FORSKNING FÖR ATT KUNNA FÖREBYGGA

Tillsammans med hög värme är hög luftfuktighet och lite vind faktorer som påverkar kroppens värmereglering negativt och ökar stressen på kroppen i samband med ansträngning. För att bedöma den samlade effekten av temperatur, luftfuktighet och vind på graden av fysiologisk stress har man utvecklat ett antal ”termiska index”. Dessa kan användas för att avgöra om en tävling skall genomföras eller inte. Ett av dem är WBGT (WetBulb Globe Temperature) som används av FIFA och IOK för att bedöma värmerelaterade risker vid olika tävlingar. Ett annat är PET (Phsysiological Equivalent Temperature) som baseras på människans energibalans.

Forskargruppen vid Göteborgs Universitet har följt Göteborgsvarvet under 7 år för att studera vädrets koppling till medicinska händelser (kollapser, ambulanstransporter etc). Av 315 000 löpare behövde 104 ambulanstransport pga kollaps. PET var signifikant relaterat till antalet kollapser och ambulanstransporter.

Termiska index så som PET förklarar en stor del variationen av medicinska händelser under Göteborgsvarvet. Studier pågår och framöver hoppas man kunna predicera väderrelaterade kollapser vid olika typer av långlopp baserat på väderrapporter och kända samband. Med mer kunskap kan man planera medicinska resurser i samband med större tävlingar och sätta in preventiva insatser.

Elitrehab kommenterar: Göteborgsvarvet är som lilla julafton om man älskar löpning. Att få stå i målområdet, se sina kunder gå i mål med armarna över huvudet och ett leende över hela ansiktet. Det är fantastiskt. Men det finns en baksida av myntet och det är att det är de löpare som kommer i mål och mår väldigt dåligt. Jag har aldrig känt mig otrygg i detta eftersom att det är ett otroligt kompetent och förberett team som arbetar tillsammans i akutområdet. Att det arbete som görs baseras på forskning från Göteborgs Universitet och fungerar som förebild ute i världen är också något att vara otroligt stolt över. Så även om det inte blir något lopp i vår så blir nästa lopp något att se fram mot, som alltid.

Och nu vet du när du kommer i mål….fortsätt gå! Annars kommer vi och sprayar dig i ansiktet, enligt Göteborgsmodellen ;o)

LITTERATUR

Vädrets påverkan på värmerelaterade kollapser under långlopp. Lüning H, Börjesson M, Thorsson S. Idrottsmedicin – Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin Nr 2, 2020.

Komplikationer vid ansträngande aktivitet i värme. Börjesson M. Idrottsmedicin – Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin Nr 2, 2020.

Dela / Skriv ut denna sida

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *